That's it

Ja var ska jag börja? idag gav jag upp, pallade inte trycket längre.

Många på min praktik har varit helt fantastiska, som vänner och lärare. Jag har lärt mig fantastiskt mycket. Tyvärr lyser rötäggen igenom och efter konstanta påhopp, som skulle kunna klassas som mobbing, från vissa anställda tillsammans med en outhärdlig längtan efter Sverige, familjen och Ria så bestämde jag mig idag för att min sista praktikdag var gjord, med konsekvenser och allt.

Det kan låta plötsligt, ogenomtänkt och orationellt men med 500 + timmar i bagaget så har jag gjort allt skolan begär av mig och i slutändan så är det viktigaste ändå att jag gör det som gör mig lycklig. Vad andra kommer tycka eller tänka spelar inte så stor roll.

Nu vet jag i alla fall att denna typen av restaurang inte är något jag vill syssla med. Jag vill experimentera och reflektera. Äntligen har jag förstått att teori är viktigare för mig än praktik. 

Nu blir det stenhårt arbete på PM:et i några dagar för att jag inte ska känna mig sämst och sedan ska jag planera flyget hem!


Morotmania

Idag har jag skurit och trimmat perfekta minimorötter i fem timmar. Sedan visade det sig att dom var för perfekta. Och så var det med det!



En riktigt god läsk!

Fanta icy lemon är superb! Frisk syrlig smak med precis lagom mycket sötma!
En fantastiskt god läsk!


9 dagar

Om 9 dagar kommer Ria hit! Gaaaah! Jag längtar så mycket så jag tror jag ska avlida. Min souschef Dale har gett mig ledigt två dagar och helgen nästa vecka så att jag ska kunna umgås med henne! Han är en hyvens kille!
Bild från i vintras.


Borough Market

Häromdagen tog jag och Frej tunnelbanan till Borough market för att kolla på alla fantastiska livsmedelsprodukter som säljs där. Närproducerat, färskt och ekologiskt. Och vilket ställe det var! Tack och lov så tog handlarna inte kreditkort, för då hade jag gått bananas bland allt gott.







För att citera

Ivan, en av cheferna för experimentköket på The Fat Duck sa något som verkligen berörde mig. Jag måste citera honom här:

"Often when you do something wrong you knew it was wrong from the beginning. The care and respect we put in the food we cook goes around in everything. Not just the food but in how we treat our friends and family and how we choose to live our lives"

Tänkvärt tycker jag.


De första dagarna på Dinner

De tre första dagarna på Dinner By Heston har varit hektiska, men fantastiska! Första dagen fick vi brandträning och en PowerPoint i att arbeta ergonomiskt, sedan blev vi rundvisade i hotellet. Den kungliga sviten var makalös, i storlek med en mindre villa och till den överkomliga kostnaden av £150 000/ natt (ca 1.5 miljoner svenska kronor).

Denna veckan går jag "prep house" men redan igår skickades jag upp till kallköket och körde två servicepass. Det är riktigt häftigt att gästerna kan se rakt in i köket hela tiden, men det kräver så klart att allt arbete sköts perfekt. Jag skar bordsbröd så att fingrarna blödde där knivryggen skar in (bokstavligt talat) men blev ändå uppmanad att göra det snabbare.

Till skillnad mot The Fat Duck så är personalen här supertrevlig och jag behöver inte vara rädd för cheferna (Andrej på Ankan drev köket med järnhänder). Alla är otroligt välkomnande och snälla, än så länge och personalmaten har en helt unik standard. De som gör den har ett eget kök och är anställda bara för syftet att producera frukost, lunch och middag till de övriga anställda. Att de sedan försöker arbeta med samma kvalité som Dinner är overkligt. Varje dag erbjuds vi tre olika sorters kött, en fiskrätt, pasta, potatis, ris, salladsbuffé, kaffe, te, juice, mjölk, bröd och dessert. Ovanpå det så finns det datorer i matsalen med gratis internet om man behöver kolla sin email. 



London Baby

Sista dagen i Bray gick jättebra! Gjorde två intervjuer till PM:et och fick ett "Du har arbetat jättebra och är alltid välkommen tillbaka" från souschefen Jonny. Det kändes fantastiskt!

Resan till London gick smärtfritt, tåget skulle ha kostat £20 men spärrarna var avstängda så vi åkte gratis! Efter en kort taxiresa kom vi fram till lägenheten och möttes av Anna. Lite senare kom Frej och resten av gänget hem. Jag, Jana och Frej satt och drack lite öl i köket, planen var att vi skulle gå ut men det hela slutade med att vi köpte snuskiga kycklingburgare och återvände hem. Väl hemma gick Jana till sängs men jag och Frej delade på en flaska whiskey (för att lättare kunna somna då ingen av oss hade täcken eller kuddar). Vi blev ganska odrägligt fulla och kl 5 på morgonen fick vi den dåliga idén att beställa hem en platta öl och ciggaretter. Budet ringde på porttelefonen så hela lägenheten vaknade. Tjejerna var inte så glada. Sedan minns jag inget mer.

Dagen efter fick jag reda på att dörren till duschkarbinen hade fastnat och att det tog tjejerna 5 minuter att fixa på morgonen. Något som troligtvis var mitt fel (ironiskt eftersom jag blev falskt anklagad för att ha haft sönder en dusch i Bray). Ikväll lagade jag och Frej en förlåtmiddag. That's it so far.

Imorgon börjar jag min första dag på Dinner (som fick sin första stjärna häromdagen). Spännande!


Mitt och Frejs rum, numera med sängkläder.


Köket!


En snuskig kycklingburgare som inte ens förtjänar att vara med i hamburgerjakten.


Slutligen ett stycke Sebastian.


En dag kvar på The Fat Duck

Imorgon kör jag min sista dag på The Fat Duck. Sedan blir det London och Dinner By Heston. Jag skulle vilja säga att den här månaden har gått fort. På sätt och vis har den gjort det. I retroperspektiv det vill säga. För två veckor sedan kändes det inte så. Då var det tungt. Det har faktiskt varit fysiskt och psykiskt påfrestande hela tiden, men jag har lärt mig så otroligt mycket.

Summan av kardemumman är att det definitivt har varit värt allt slit och jag är så klart oerhört tacksam för att jag har fått den här möjligheten. Dock skulle jag aldrig vilja jobba här. Mest för att hjärnan ger upp efter ett tag mer än att kroppen gör det.


Sweets for my sweet

Vi har lyssnat på den här hela dagen i chokladrummet. Klockrent.






RSS 2.0

© copyright 2012 valdemarssons.blogg.se