Gold teeth and a curse for this town where all in my mouth.

Febern och huvudvärken fortsätter klamra sig fast som en dålig 80-talsdänga. Jag börjar sakta se ljuset i tunneln och räknar med att vara tillbaka på jobbet på torsdag. Tills dess ska jag ägna mig åt att fortsätta mitt Scrubs-maraton från soffan. Bara lite jobbigt att behöva resa sig var 20-minut för att starta ett nytt avsnitt från datorn. Smällar man får ta.